På danska afdelningen finnas utstälda, dels i
maskingalleriet af det stora expositionshuset, dels i annexerna 16
motorer, hvaraf 10 ångmaskiner, 5 lokomobiler och 1 lokomotiv.
Den af dessa maskiner som först tilldrager sig vår
uppmärksamhet är naturligen den af Anker Heegaard, Fredriksværk,
utstälda, hvilken håller alla de arbetande maskinerna i gång.
Dess styrka uppgifves i katalogen vara 25 hästkrafter, men
torde den utan öfverdrift kunna uppskattas till 30. Maskinen
är af den i Danmark mycket begagnade, kombinerade
hög- och lågtrycks-konstruktionen med tvenne liggande cylindrar och
kondensor. Ångtrycket var vid vårt besök 50 skålp. (3,845 K.gr.
per qv.c.), och kan lågtryckscylinderns volym uppskattas tiil 3
à 4 gänger högtryckscylinderns. Cylindrarne äro försedda med
ångmantlar. Konstruktionen synes till sina detaljer vara
omsorgsfullt utförd, men torde väl kunnat vara något mindre
komplicerad, en anmärkning hvilken, såsom redan i förra
häftet omnämndes, gäller om nästan alla de danska ångmaskinerna.
I öfrigt kan anmärkas att dess luftpump gör något oväsen, då
den går, en sak som dock möjligen kan bero på en
sättning i grunden. Arbetet är till alla delar särdeles godt och
bär vittne om att verkstadens goda rykte är väl förtjent, hvilket
omdöme äfven bestyrkes af öfriga från densamma utstälda föremål.
Dessa äro i maskingalleriet en mindre 3 hästkrafters horisontel
högtryckningsmaskin utan expansion, en mycket vacker, både
till form och material, pistonstång, med i hufvudet ingjuten s.
k. Babbits metall, samt en mängd gjutgods, vittnande om en
långt drifven skicklighet i gjutningskonsten, hvarpå vi såsom
exempel här endast anföra en fyrkantig kamin med genombrutna,
mycket fint outarbetade väggar och en stor infattad spegel på
framsidan. Ångmaskinen är såld till Sverige.

Herr Anker Heegaards vertikala lokomobiler, af hvilka en
6 hästkrafters och en 3 hästkrafters äro utstälda i annexet
straxt bredvid ingången från Halmtorvet, äro för oss väl bekanta
sedan 1866 års utställning här i Stockholm. Dessa
lokomobiler äro mycket i bruk i Danmark, mera kanske än de
horisontela, hvilka såsom bekant hos oss äro de vanligaste. En
liggande på 8 hästkrafter är äfven exponerad från samma
verkstad. De äro alla solidt utförda samt hafva dessutom den
förtjensten att presentera så litet blanka ytor som möjligt, hvilket
för skötselns och varaktighetens skull vid sådana maskiner är
att sätta värde på.

http://runeberg.org/tektid/1872/0281.html

PS.

Her fant jeg et bilde av han industriherren Anker Heegaard, som var min mormors farfar eller oldefar. (Jeg får sjekke opp det mer nøye seinere):

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Anker_Heegaard_f-1815.jpg

PS 2.

Heegaard-familien hadde en fabrikk i København, og også en i Frederiksværk.

Her er fabrikken i København.

(Dem tenkte kanskje ikke så mye på forurensing og sånn, på den tida):

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Anker_Heegaards_fabrikker_1890erne.jpg

PS 3.

Jeg husker da jeg var på språkreise, i Brighton, i 1988.

Så dro jeg tilbake, og bodde hos den vertsfamilien, i 1989, og også i 1990.

I 1988 og 1990, så var tremenningen min, Øystein med.

Og i 1990, så bodde en en dansk kar der da, fra København vel, som også var hos den her vertsfamilien.

Hudson-familien, i Shoreham-by-sea.

Og han danske ungdommen da, fra København, han ville ikke prate med meg omtrent, på dansk og norsk.

Han ville bare prate engelsk, når han prata med norske, og knapt nok det.

Så det her syntes jeg var litt spesielt, husker jeg.

Men jeg merka jo det, når jeg jobba for Bertelsmann Arvato, på vegne av Microsoft, at mange dansker ikke forstår norsk.

(Og omvendt).

Så han var nok ikke aleine.

Så sånn var det.

PS 4.

Her har vi bestemor Ingeborgs farfar eller oldefar, Anker Heegaard, igjen, denne gang i form av en byste:

http://www.indmus.dk/udstilling/heegaardst.html

PS 5.

Det her må nok være bestemor Ingeborgs foreldre, (og også mine oldeforeldre da, faktisk), som jeg fant på et nettsted nå om Hagerup-familien, siden moren til bestemor Ingeborgs far, het Hagerup:

http://genealogy.hagerup.com/genealogy_base/fam/fam00353.html

PS 6.

At det er bestemor Ingeborgs foreldre, det kan man skjønne av tre ting:

– Faren heter Heegaard, og moren heter Nyholm.

– Årstallene stemmer.

– Min mor, Karen Ribsskog, var visst oppkalt etter bestemor Ingeborgs mor, min mors mormor, Karen Marie Nyholm.

Så sånn var det.

Og da kan man se det, at industriherren Anker Heegaard, det var bestemor Ingeborgs oldefar.

Siden bestemor Ingeborgs far, heter Hans Louis Anker Heegaard, og han hadde en far, står det, ved navn L.C. Heegard.

Og L.C. Heegaard, det var Anker Heegaard, (han på bysten), sin sønn.

Det leste jeg på Wikipedia, igår, var det vel.

Skal jeg se om jeg finner det.

PS 7.

Ja, det var bare å gå inn på det Hagerup-nettstedet, og trykke på linken, hvor det står Louis Carl Heegaard, så kommer det opp at faren hans var Anker Heegaard og hvem moren hans var, osv.

Så da skulle det være funnet ut av.

Ikke dårlig.

Det står veldig mye om bestemor Ingeborgs familie, på nettet, så det er sikkert mulig å sitte i dager og uker, og finne ut mer om det.

Det er sikkert mulig.

Vi får se hva som skjer.

PS 8.

Han er visst norsk, han som har det Hagerup-nettstedet.

Så jeg har en tipp-oldemor, som het Hagerup da.

Så det er kanskje i den slekta, hvor det er en dame som heter Inger Hagerup?

Er ikke det en kjent norsk forfatter, eller forfatterinne, eller hva man skal si, i våre dager.

Det kanskje det er mulig å finne ut mer om.

Vi får se.

PS 9.

Inger Hagerup, har visst oversatt ‘Fluenes Herre’, til norsk, en vel kanskje veldig tidsaktuell bok?

Og hun har også laget det diktet, som heter ‘Lille Persille’, som mora mi var så fan av, mener jeg å huske, på 70-tallet.

Så sånn var det.

http://no.wikipedia.org/wiki/Inger_Hagerup

PS 10.

Og hvis noen tror at dette bare er tull, at bestemor Ingeborg, er etterkommer av han kjente Anker Heegaard osv.

Så burde det vel være kjent, kom jeg på, at bestemor skrev leserinnlegg i Aftenposten og Tønsbergs Blad vel, med signaturen ‘Ankerita’.

For bestemor het egentlig Ingeborg Ankerita Ribsskog, født Heegaard da.

Så det Anker-navnet, det har også bestemor Ingeborg fått da, etter han Anker Heegaard, og som også mange av de andre i Heegaard-familien hadde som et av fornavnene.

Så sånn var det.